onsdag 28 november 2012

Brum brum!

Jag kom på att jag inte har berättat att jag köpte en bil för några veckor sedan. Emelie har en kompis som är car dealer så jag köpte en Toyota Avalon av honom (detta borde glädja både Kjelle och Peter). Enligt min pappa är den "skitful" men jag tycker att den är fin. Den kanske inte är riktigt lika fin som min pärla som står hemma i Stockholm och väntar men den är helt okej. Den ser ut som de flesta andra sedanbilar härborta. Jag har kunnat köra bilen med enbart mitt svenska körkort men det funkar inte på sikt så jag var iväg till DMV (Department of Motor Vehicles) för några veckor sedan och gjorde teoriprovet och idag klarade jag uppkörningen så from idag har jag även ett Californian Driver's licence. Tjiho! Jag kände mig väldigt nöjd med mig själv när jag körde därifrån kan jag meddela. Jag och Emelie åkte iväg till IKEA och bunkrade upp med lite julgott och sen åkte vi förbi bilsnubben för Emelie hade lite pappersarbete att fixa med honom och medan de höll på med det så passade jag på att leka med hans två hundar. Han och hans tjej har två rescuehundar som är så otroligt fina. Speciellt den ena som heter Sonny och som jag tror har lite Rhodesian Ridgeback i sig. Rhodesians ligger väldigt högt upp på min lista så jag passade på att njuta så mycket som möjligt av honom så länge vi var där. Att han är världens gladaste hund gör ju inte honom mindre inbjudande att gosa med direkt. Nu har jag precis kommit hem och ska fortsätta med...gissa vad? Jepp, mina filmanalyser! Just det, fick ett fint sms av Max efter att jag hade klarat uppkörningen:

Han har förtroende för mina körkunskaper...

Eeehh, "hä dö"? Inte riktigt va?


söndag 25 november 2012

Helgrapport

I fredags låg jag i min säng hela dagen och tog en minisemester från allt. Jag tittade på serier och hasade runt i pyjamasen hela dagen. När jag låg och grubblade som mest på vad jag skulle hitta på till middag så hörde Emelie av sig som en liten räddande ängel och frågade om jag ville följa med henne och hennes kille på korean barbecue och det ville jag ju. Så vi åkte till Koreatown och åt tills det sprutade sweet beef ur öronen på oss. I lördags satt jag hela dagen och gjorde läxor och framåt kvällen hörde Emelie av sig som en liten ängel igen och tyckte att vi skulle gå på bio så då gjorde vi det. Vi såg sista Twilightfilmen och den sög men det spelade ingen roll, det var bara mysigt att komma ut på stan med trevligt sällskap. Idag har jag varit nere i Santa Monica tillsammans med en klasskompis och förberett vår presentation som vi ska göra inför hela vår businessklass imorgon. Känns sådär lagom nervöst måste jag erkänna. Det är ju inte svinkul att prata inför grupp på svenska och det blir ju inte jättemycket skojigare att göra det på engelska men det får väl gå bra ändå. Nu ikväll har jag, Linda och Emelie varit på Urth Caffé i Beverly Hills och fikat. Det har med andra ord varit en ganska bra helg, fick en del plugg gjort och har även hunnit med lite kuligheter.

Innan jag avrundar så måste jag än en gång skriva om hur fruktansvärt glad jag blev över min jukalender som kom med posten idag. Jag berättade för Emelie tidigare i veckan att jag köper en Bamsekalender varje år och att det inte alls skulle kännas samma sak nu i år när jag inte kommer ha en liten lucka att öppna varje dag. Till min stora glädje dimper det ner en Bamsetidning i brevlådan bara några dagar senare. Jag blev så exalterad när jag öppnade brevet att jag helt missade att mamma hade skrivit en liten hälsning också och där fanns även Gittan med på ett hörn så stort tack till er båda två! Det var det första brevet jag har fått från Sverige än så länge och det värmde verkligen.





Jag har världens finaste mamma! #bamsesjulkalender #tårariögonen #riktigjulkänsla #väldigttacksamemelie



via Instagram http://instagr.am/p/Sdz1yhBUf6/

lördag 24 november 2012

Date night with @emsword #myspys #småsugna #amerikanskaportioner



via Instagram http://instagr.am/p/ScPntwBURh/

Svenska rättsväsendet

Det här är så sjukt så att man blir alldeles matt. 6 år...är det vad en liten pojkes liv är värt? Är det vad en våldtäkt med sadistiska inslag är värd? Grov misshandel och grovt vållande till annans död...herregud.

I frihet - efter sex år


Här böjs det verb! #extraläxa #5unitspanska #trepapperkvarattgöra #plushelakapitelsju #turattdetärlångledigt



via Instagram http://instagr.am/p/Sbn6wphUWB/

JR

Läser att Larry Hagman har gått bort. Han var ju gammal och sjuk så det kanske var lika bra. Han måste vara en av de skådespelare som är så pass förknippad med sin stora roll att han inte kunde göra något annat efter det. Det finns ju några sådana. Han som spelade Luke Skywalker t ex, eller Fran Drescher som spelade Fran Fine i Nanny. De har man inte sett i mycket annat än just Star Wars och Nanny. Likaså med Larry Hagman. Larry Hagman för mig är fredagkvällar framför TV:n med morfar och lättsaltade chips med dilldip. Jag har många mysiga minnen med morfar framför TV:n. Jag kommer ihåg att han inte gillade JR alls, han satt i fotöljen och svor åt TV-apparaten. Inte så konstigt kanske med tanke på att min morfar är världens snällaste människa som är helt oförmögen att knåpa ihop en endaste liten elak tanke. JR var ju lite åt det andra hållet om man säger. Hur som helst, vila i frid Larry, tack för att du hjälpte till att skapa fina TV-minnen för mig och min morfar.

Skön smula för övrigt. Inte ett dugg over the top.

fredag 23 november 2012

Thanksgiving och Black Friday

Igår var det som bekant Thanksgiving Day. Eller, egentligen är det väl Thanksgiving hela den här helgen men som jag har förstått det så är det på torsdagen man äter en jäkla massa mat och ligger däst i en soffa och flämtar. Vårt lilla hushåll var bjudna hem till Ebbas kompis på någon form av knytis. Vi var säkert 25 svenskar inproppade i ett vardagsrum. Det var väldigt trevligt och det var jättegod mat. Alla hade verkligen ansträngt sig och hela köket var fullt av traditionell Thanksgivingmat. Kalkon, potatismos och pumpapaj bland annat. Ojojoj, vad mätta vi blev. När klockan slog halv tolv så rörde sig jag, Linda och två andra tjejer mot 3rd Street, för igår kväll smygstartade nämligen Black Friday här i USA. Black Friday är årets största rea och alla affärer säljer sina varor med 40-70% rabatt. Detta innebär att folk blir helt galna och förra året var det till och med folk som dog för att de blev ihjälptrampade eller överkörda av kundvagnar. Helt sjukt. Hur som helst, vid midnatt var det bara några få affärer som smygöppnade och en av dem var Victoria's Secret så där spenderade jag och Linda en hel del tid. Det är inte varje dag man köper underkläder klockan två på natten. Idag börjar Black Friday på riktigt och jag hade en liten idé om att jag skulle åka iväg och försöka göra något klipp men jag vill ju helst inte dö på kuppen så jag får se hur jag gör.

Jag måste bara berätta en sån sjukt rolig sak som en av tjejerna från festen igår berättade. Hon kommer för övrigt från Gubbängen, världen är ju bra liten. Hur som helst, hon var inne på ett litet café på Main Street nere i Santa Monica tidigare i höstas. När kvinnan framför henne tog den sista chokladmuffinsen så frågade den här svenska tjejen (som jag inte minns namnet på nu) om det inte fanns några fler muffins. Mannen som står bakom henne i kön säger då:

Du är inte härifrån va? Jag känner inte igen din dialekt.
Namnlös svensk tjej: Nej, jag är från Sverige.
Man i kön: Jaha, blabla (massa småprat).
Tjejer i kassan: Fniss fniss.
Namnlös svensk tjej: Men varför känner jag igen dig så väl?
Man i kön: Ja hehe, jag vet inte.
Tjejer i kassan: Fniss fniss.
Namnlös svensk tjej: Men nu vet jag! Du är ju taxichauffören som körde oss till Hollywood förra veckan!
Man i kön: Njae...blabla (rundar av och går därifrån)

Vem var mannen då, undrar ni nu. Det var inte en taxichaufför, det var George Clooney.

ÄNTLIGEN!!! #påspåret #kvalitetstv #höstenärräddad #hejahaags



via Instagram http://instagr.am/p/SYhl6qBUZA/

torsdag 22 november 2012

Nyheter 2012

Sedan flera år tillbaka så läser inte jag kvällstidningar. Anledningen till detta är helt enkelt att det som skrivs bara är skräp och låtsasnyheter. Jag är uppvuxen i en familj där man köpte Aftonbladet varje dag, året om. Det spelade ingen roll om det var julafton och ingen skulle hinna öppna tidningen eller om stormen Gudrun härjade utanför fönstret, tidningen skulle inhandlas i alla fall. Vad jag minns så kunde man läsa om saker som hände i Sverige och i resten av världen. Sedan några år tillbaka så har det hänt något. Nuförtiden vet man knappt om det är Aftonbladet eller Se och Hör man läser. När skrev Aftonbladet senast om Sudan? Syrien? Nej, det som får störst rubriker är "nyheter" om kändisar som rippats rakt av från Perezhilton.com. Det han skriver om på sin blogg kan man läsa i Aftonbladet 3-5 dagar senare, det slår verkligen aldrig fel. De "nyheter" som retar mig ordentligt är de revolutionerande nya knepen för att gå ner i vikt. De dyker upp mellan 3-4 veckor innan midsommar/jul VARJE år. Och folk köper tidningen, vilket är helt ofattbart. Hörni ni, det finns en enda sak som behövs göras när det gäller att gå ner i vikt. Gör av med fler kalorier än du stoppar i dig. Punkt och slut. En annan "nyhet" som dyker upp då och då är alla dessa nya larm om dolda sjukdomar som vi kanske går runt och bär på. "Oj, du har en spricka på tungan, ja det kan vara jättejättefarligt och du kanske kommer dö. Du kanske har cancer, och är det inte det så kommer du få det om du äter bananer/dricker mjölk/görvadsomhelstannathittepå." Och folk får panik, grabbar tag i första bästa Aftonblad, kutar hem och börja gapa framför badrumsspegeln. Alltså...

Men, den "nyhet" som retar mig absolut mest är denna (som också dyker upp med jämna mellanrum):

This just in!

"Men herregud, det har kommit en NY lista! Måste rusa in på närmaste tobaksaffär och köpa Aftonbladet nu på en gång!"

 Alltså allvarligt talat...är det verkligen NÅGON som BRYR sig? Ja, det är ju det tyvärr. Eftersom Aftonbladet fortsätter att släppa nya listor då och då så måste det ju betyda att de säljer fler upplagor när denna nya, uppdaterade lista finns med. Okej, om du som läser det här är en av dem som köper Aftonbladet för att kunna ta del av denna helt otroligt spännande information så har jag en fråga till dig: vad GÖR du med den här informationen? Hur KÄNNS det när du har läst det? Jag är uppriktigt nyfiken.

onsdag 21 november 2012

Pluggonsdag

Anledningen till att det inte svämmar över av helt hysteriskt roliga inlägg på den här bloggen just nu är för att det inte händer så mycket vidare värst skoj. Dagarna är fyllda av plugg och mailkonversationer med CSN som numera är värda ett prefix som börjar på f och rimmar på titt. Idag är det onsdag vilket innebär ledig dag för Emelie. Idag har jag: 1. vaknat 2. ätit frukost 3. suttit med mina filmanalyser i snart elva timmar. Idag har jag inte: 1. klivit ur min pyjamas 2. borstat tänderna 3. gått utanför lägenheten. Fräsch tjej, handen upp alla som är sugna.

Nej men om man skulle ta och fiska fram någon eländig matlåda ur frysen och få i sig lite näring i alla fall. Sen är det tillbaka till datorn som gäller. Men jag är inte bitter...

Imorgon är det Thanksgiving och jag är bjuden till en fet villa i Beverly Hills där jag ska äta Thanksgivingmiddag med Ryan Gosling, Jake Gyllenhaal och Zac Efron. Eller..?

Antal färdiga filmanalyser: 0

Antal halvfärdiga filmanalyser: 3

lördag 17 november 2012

En stilla bön

Gud, ge mig sinnesro, att acceptera det jag inte kan förändra
Mod, att förändra det jag kan
Men framförallt, ork och lust att göra klart den här förbaskade analysen


Let it rain

Just nu vräker det ner utanför fönstret på Ohio Avenue. Det har varit lite halvrisigt väder hela veckan och idag verkar det ha kulminerat. Våra grannar ska tydligen flytta idag och de har gått fram och tillbaka bärandes på möbler hela dagen i det här vädret. Kul...det regnar typ fem dagar på hela året i LA och de lyckas pricka in sin flyttdag på en utav dessa dagar. Själv har jag suttit vid matbordet precis hela dagen, kämpandes med min filmanalys. Jag har tittat på Rain man och sitter nu och sliter mitt hår för att få ihop en någorlunda analys. Hel-ve-te vad tråkigt jag har just nu. Jaja, jag har i alla fall börjat med analyserna, det är mer än vad jag har gjort under de senaste 12 veckorna. Man får vara glad för det lilla. Mina roomies är ute på diverse äventyr och det är nog bara bra för jag har kunnat koncentrera mig någorlunda när det har varit tyst och lugnt här hemma idag. Ja, som ni märker så händer det inte så mycket skoj just nu, allt tack vare allt plugg. Vi ska ha ett "litet" läxförhör på tisdag i spanskan. Allt vokabulär från de senaste 10 kapitlen. Fun times! Jag drog ihop ett litet gäng som ska träffas på måndag och nöta ord tills vi blir blåa i ansiktet. Jag MÅSTE få bra betyg på det här läxförhöret. Jag tänker i alla fall få ett A den här terminen. Kom precis på att jag inte har gjort läxan till min businesskurs på måndag. Läsa tre kapitel, skriva ett tackbrev och komma på ett land att skriva en rapport om när det gäller affärsetikett. Jaja, det är väl bara att trycka ner näsan i böckerna igen då. Kul liv punkt com. Ännu roligare blogginlägg punkt se.

Antal färdiga filmanalyser: 0,5

 Det tjatas ju om bristen på bilder av mig här på bloggen, det blir tyvärr inte bättre än såhär...


 

torsdag 15 november 2012

Önskelista inför julen 2012

Kära mamma och pappa!

I år när vi inte kan fira tillsammans så måste vi anstränga oss lite extra för att det ska kännas som en riktig jul. Jag kan tänka mig att åka till European Store och införskaffa glögg, pepparkakor och julmust som jag kan äta och dricka medan vi skypar på julafton, trots att jag inte tycker vidare värst om något av det. Men jag skulle göra det för ER, för att ni ska känna julstämning när jag inte är där och kan sprida min julkärlek i egen hög person. Det här är ju n-a-t-u-r-l-i-g-t-v-i-s något jag skulle göra för er utan att vänta mig något som helst i gengäld, men om ni nu skulle känna att ni verkligen vill ge något tillbaka, som tack för den härliga julstämningen jag sprider med mitt glöggdrickande och annat, så har jag nu hittat den perfekta julklappen som ni kan ge mig. Ta-da!

Så. Jävla. Fet.



2013 års modell ligger nog runt en 80-90 000 USD. Skulle ni känna att det är lite saftigt så kan jag även tänka mig sponsring på en biljett till Bruce Springsteens konsert i Anaheim i december. Den går loss på ynka 121 USD. Det är ert val. Jag blir glad oavsett. Tänk över saken och återkom!

Med vänlig hälsning
Er dotter Emelie (ert ENDA barn)

Skitdag...

...idag. Från början till slut. Med en litenliten ljusglimt mitt på dagen. Men på det stora hela: skitdag.

Antal färdiga filmanalyser: 0

tisdag 13 november 2012

Lana Del Rey

Den här spelas ganska ofta i mina hörlurar just nu, ungefär ett år efter alla andra. Låten är fantastisk, hennes uppumpade läppar är en helt annan femma. I mitt tycke ser hon helt för jävlig ut. Jag blev ju tvungen att googla på hur hon såg ut innan hon började mickla med sina läppar och, som alltid, så såg hon naturligtvis mycket bättre ut innan. Alltså, allvarligt talat, vad är det frågan om? Varför gör folk såhär mot sig själva och sina ansikten? Ett mysterium är vad det är.

         
             

Försöker hitta lite plugginspiration #smclibrary #funkarintealls #hundraspänntilldensomgörminaanalyser



via Instagram http://instagr.am/p/R-47ziBUZX/

söndag 11 november 2012

Pontus

Tack vare Skype, Viber och WhatsApp klarar jag mig väldigt bra ifrån hemlängtan. Än så länge har jag inte längtat hem en endaste gång. Den jag däremot saknar så att jag håller på att gå av på mitten är min hund. Min älskade, finaste lilla vovve. Ikväll sprang jag in i en fyra månader gammal Cavaliervalp och jag höll på att spricka av längtan efter min egen Cavalier. Fy bubblan vad jag saknar dig Pontus!


Sunday funday

Den här helgen har inte helt gått åt till plugg vilket känns väldigt skönt som omväxling. I fredags kväll tog jag det bara väldigt lugnt, jag brukar oftast vara helt slut efter en heldag i skolan. Vi såg en fantastiskt bra film från Iran på filmlektionen. A separation heter den, den vann en Oscar för Best Foreign Film 2011 och det säger ju en del. Den var väldigt gripande, se den om ni får möjlighet.

I lördags var jag hemma heeeela dagen ända fram till sjusnåret då jag åkte iväg till ett av våra satellitcampus och såg en dansuppvisning. Det var Gaelle från min spanskaklass som hade bjudit in mig. Hon har dans som sitt major och de har haft sin terminsuppvisning förra helgen och den här helgen och nästa helg avslutar de med att uppträda på Disneyland. Det var riktigt skoj och annorlunda lördagsnöje. Jag älskar ju dans så jag njöt i fulla drag. Varje gång jag ser en dansuppvisning så undrar jag alltid varför jag själv inte dansar fortfarande. Jag vet ju hur bra jag mår av det och hur roligt jag tycker att det är.

Idag har jag och Emelie varit på Rose Bowl Flea market i Pasadena. Tänk att det är två månader sedan jag var där sist, det är ju helt galet vad fort tiden går! Vi strosade omkring där ett bra tag och Emelie fyndade både det ena och det andra. Jag nöjde mig med en kuvertväska som fick fyra tummar upp av mina roomies. Ikväll har vi varit på The Grove som är ett köpcentrum. Det var dags för den årliga tändningen av julgranen och det skulle firas med hjälp av bland andra Michael Bolton och Backstreet Boys. Som ett gammalt BSB-fan så ville man ju inte missa det men det var tydligen fler än vi som tänkte så för det var helt galet mycket folk så vi varken såg eller hörde ett skit så det blev ingenting av någonting men vi deppar inte ihop för det. Imorgon är det Veteran's Day vilket innebär public holiday och inga lektioner. Jag ska dock göra klart det sista på min spanskaläxa och kanske fortsätta på min filmanalys.

Bankomathusvagnar. Bild som endast är intressant för mina kollegor.

Dessa fick inte följa med hem av förklarliga (?) skäl.

Sprang på min första tvådollarssedel

Emelie letar efter ett lapptäcke. Gunilla, får man hänga flaggor såhär? Tveksamt va?

Emelie: "Schyssta stolar men vad hände med resten av planet?"

Rose Bowl Arena. Här brände Roberto Baggio den avgörande straffen i VM-finalen 1994.

Den här fick inte heller följa med hem men söt är han!
Emelie gånger två


lördag 10 november 2012

Gråtfesten fortsätter

När vi ändå är inne på det här spåret så kan jag tipsa om ett helt underbart klipp som jag snubblade över för snart fyra år sedan. Lite bakgrund först: killen som har lagt upp klippet är musiklärare på en skola i ett av de fattigaste områdena i New York. Den här låten lärde sig barnen samma dag som de spelade in den här videon. Den fick enormt genomslag tack vare Perez Hiltons blogg och nu vet ganska många vilka PS22-kören är och de brukar få besök av de artister som de gör covers på. Men det här klippet blev deras genombrott. Jag har sett det ungefär 100 000 gånger men blir lika berörd varje gång. Känslan som barnen har när de sjunger, man ser hur mycket de njuter och att de tycker att det är kul.


             

Gåshud!

Halvkylig lördag idag så jag ligger inne och gör allt utom läxor. Jag brukar oftast inte fastna på Youtube och titta på sådana här klipp men nu gjorde jag det och det här klippet var jag bara tvungen att dela med mig av. Jag har ju sjungit lite i mina dar, endast på amatörnivå skall tilläggas, och den här låten är en av mina absoluta favoriter. Men den är fruktansvärt svår att sjunga och den här tjejen...alltså...hon gör den ab-so-lut felfritt. Tårarna bara sprutade på mig när jag såg det alldeles nyss. Jävlar vad bra hon gör det, absolut i klass med Beyonce! Kanske bättre till och med! Titta och njut!


               

torsdag 8 november 2012

Födelsedag!

Hipp hipp hurra! Stort grattis på födelsedagen Gittan! Hoppas att du blir ordentligt firad i helgen. Ät några strassburgare åt mig också!


Information av yttersta vikt!

Samtal med Göran på Viber alldeles nyss:

Jag: Jaha, men har det hänt något kul på sistone? Någon som har sagt eller gjort något roligt?
Göran: Ja, min kollega var på kryssning för några dagar sedan. Han gav mig en låda Wienergum.



It's raining (anything but men)

Jag kan glädja alla skadeglada personer därhemma med att meddela att jag har frusit idag. Tunga regnmoln och allmänt grått, svinkul verkligen. Vaknade upp med en helt fruktansvärd huvudvärk också vilket inte gjorde saken bättre. Det har nog aldrig hänt förut (när jag inte har förtjänat det så att säga). Det var så illa att jag faktiskt övervägde att stanna hemma men jag krigade på och tog mig till skolan ändå. En timme tidigare dessutom, så att jag skulle hinna klämma in en timme i language lab också. Vi ska ha gjort minst 15 timmar där innan fredag nästa vecka och jag har än så länge gjort 15:48 så jag har inte kniven mot strupen men samtidigt är det mycket som knasar med den här skolan så jag vågar inte lita på att mina tider stämmer så det är lika bra att sitta av några extra timmar utifall att.

Vi fick tillbaka våra prov i spanska idag. Jag fick 90 av 100 vilket enligt mig är bra, (speciellt när mina klasskamrater som pratar spanska hemma fick runt 94) men jag fick bättre på förra provet så jag blev lite deppig. Det blev ju inte bättre när min lärare säger: "Jag är förvånad Emelie, jag trodde att du skulle få högre poäng. Det här är bara B+." Jaha, men vad kul då...det visade sig dessutom att jag bara var två poäng ifrån att få A och jag fick två minuspoäng för att jag hade missat att sätta accent på t ex Perú...fan...Nu gäller det att få ett A på mitt final exam plus alla småquiz och oral exams vi har kvar om jag ska säkra i alla fall ett bra betyg den här terminen.  På tisdag får vi tillbaka våra filmprov, det ska bli väldigt intressant att se hur det gick med mina chansningar på Federico Fellini-frågorna. Får jag godkänt blir jag lycklig.

Apropå film så har jag äntligen, efter 11 veckor, börjat med mina filmanalyser. Jag ska hinna göra klart 10 stycken innan 14 december så det är bråttom, bråttom. Jag tycker att det är sjukt svårt och det tar en sabla tid. Tråkigt är det också. Det är en helt annan grej att titta på film men inte följa handlingen utan bara koncentrera sig på kameravinklar och ljussättning osv, jämfört med att burra upp sig i soffan med en skål popcorn och bara mysa. Nej, nu har jag inte tid med det här, jag ska fortsätta titta på Braveheart. Det är ju tur att filmerna vi har att välja mellan tillhör några av mina favoriter i alla fall.

Study hard säger Mel och ser lite hård ut

Skräll! #detregnar #itsraining #llueve #ilpleut #blötaskor



via Instagram http://instagr.am/p/RyXkgAhUe8/

tisdag 6 november 2012

Four more years

Ja, det verkar som sagt som att demokraterna med Barack Obama i spetsen tog hem segern igen. Eftersom vi inte har någon TV och jag inte aktivt har letat upp någon sida som streamar debatterna så har jag inte haft någon större koll på det amerikanska valet. Det har heller inte märkts av speciellt mycket på stan förutom idag när det var långa köer till röstningslokalerna. Det var kul att se att folk faktiskt röstar. Det amerikanska röstningsdeltagandet är ju inte känt för att vara skyhögt direkt, det ska bli kul att se hur stor andel av befolkningen som röstade den här gången. Jag tänkte på det här igår och blev lite nyfiken så jag googlade runt och i det senaste valet, då Obama vann första gången, var andelen av befolkningen som röstade det högsta på 50 år, 63%. I det senaste svenska valet var det 84% som röstade. Ganska stor skillnad. Hur som helst, det som påverkar mig och övriga internationella studenter är om folk röstar ja eller nej till prop 30 som handlar om huruvida man ska öka inkomstskatten för par som tjänar mer än 500 000 dollar per år och så var det någon annan skatt och kanske något mer. Jag är som sagt inte så insatt. Beroende på om det blir ja eller nej så innebär det att de pengar som saknas kommer tas från skolor i Kalifornien vilket i slutänden påverkar oss. Det handlar om 6 miljarder dollar så det är mycket pengar. Det som skulle hända på SMC är att de tar bort mellan 500-700 kurser till nästa termin vilket innebär att det knappt finns några kvar till oss internationella studenter. Hur som helst, eftersom att jag inte får rösta så kan jag inte påverka. Jag uppmanade de av mina amerikanska vänner som jag träffade i skolan idag att gå och rösta. Mer än så kan jag inte göra.

Idag har jag haft två prov. Det första, i spanska, gick bättre än förväntat. Det kändes i alla fall bättre än vad jag trodde att det skulle göra. Jag hade håltimme i tre timmar och fick hjälp att plugga av Max i min spanskaklass. Han är helt sjukt duktig på filmhistoria så varför jag pluggar film och inte han är ett stort mysterium. När jag skulle börja plugga inför filmprovet i helgen så upptäckte jag att vår lärare hade gett oss fel sidor att plugga på. Jag visste på ett ungefär vad det skulle handla om så jag försökte leta rätt på rätt sidor själv. När jag hade provet framför mig idag så förstod jag att jag hade missat en del. De första sju frågorna handlade om Federico Fellini och jag har inte ens öppnat de sidorna i boken. Mer än halva klassen hade inte öppnat de sidorna visade det sig. Allt tack vare att läraren gav oss fel sidor att plugga på. Jävla idiot. Så det slutade med att jag fick gissa på 7 av 40 frågor och det är en ganska stor del av ett prov. Jaja, det är inget jag kan göra något åt nu. Jag har väl mer eller mindre gett upp den där kursen redan i alla fall. Nu är sista provet klart innan alla final exams börjar så nu måste jag börja med mina filmanalyser. Jag har 10 stycken som ska vara klara om sex veckor så det gäller att sätta igång snart.



Frånvaro

Jag har två prov imorgon (läs: idag), ett på morgonen i spanska och ett på eftermiddagen i Film 2. Därav frånvaron på bloggen. Idag har jag pluggat spanska hela dagen, klockan är nu efter midnatt och jag ska försöka få lite sömn inför tisdagen. Resten av veckan blir väldigt intensiv, har en hel drös saker att bocka av på min to do-lista. Vad det handlar om avslöjar jag lite senare i veckan, om jag överlever morgondagen dvs.

söndag 4 november 2012

Birthday

Internet har krånglat under helgen så detta inlägg kommer dessvärre en dag för sent. Igår, 3:e november, fyllde min käre far år. Han är inte mycket för att fira det hela men en shout out på bloggen får han faktiskt stå ut med. Grattis på födelsedagen i efterskott pappa! Här får du en virtuell slips i present, som sig bör.



torsdag 1 november 2012

Det är ju kul att man kan glädja andra...

Idag var det, som alla andra torsdagar, kort dag i skolan. Bara spanska mellan 9:30-11:00. Kapitel 5 ska vara klart imorgon så jag blev tvungen att sitta 1,5 timme i language lab efter lektionen för att göra klart en del av läxan där. Innan 16/11 ska vi ha gjort minst 15 timmar i langauge lab. Jag ligger just nu på 12,20 så det ska väl vara lugnt tror jag. Däremot skulle jag behöva lägga i en ny växel när det gäller spanskan. Vi går igenom extremt mycket nytt varenda lektion just nu och vi har nästa stora prov på tisdag som utgör 20% av hela vårt betyg. Eftersom att det har gått förvånansvärt bra för mig under hela terminen så finns det en chans att jag kan få ett A i den här kursen så jag har press på mig själv att göra bra ifrån mig på tisdag. Det hade nog varit lugnt om det inte hade varit för att jag har ytterligare ett prov på tisdag, i en av filmklasserna. Jag har inte ens öppnat den boken så det blir till att plugga som ett as i helgen. Superkul, verkligen...

Efter lektionen idag så frågade Max, en kille i min klass om jag ville följa med på TV-inspelning. Han hade fått en inbjudan som gällde för två och jag tackade naturligtvis ja. Sånt där är alltid kul och jag vill hitta på så mycket skoj som möjligt under min tid här. Så vi hoppade på en buss från skolan och sen åkte vi huuur länge som helst. När vår hållplats äntligen kom var det dags att promenera, huuur länge som helst. När vi hade gjort det (och var ytterst nära att bli överkörda på ett övergångsställe av en jävla galning i en jeep som körde mot rött) så blev det dags att hoppa på nästa buss som vi åkte med huuur länge som helst. TILL SLUT kom vi i alla fall fram till CBS Studios. Vi var sena så vi rusade fram till första bästa kö men kände väl direkt att njae, det här är nog inte rätt kö. Samtliga som köade var tjejer i åldrarna 15-35, sminkade och uppklädda till tänderna. Det visade sig att det var kön för att vara publik på X-factor. Så vi jazzade vidare till nästa kö, som också visade sig vara fel. Det var till The Late, late show with Craig Ferguson. Till slut kom vi i alla fall rätt. Vi skulle nämligen till inspelningen av Real time with Bill Maher. Jag hade hört talas om honom tidigare men jag tror inte att hans program visas i Sverige så jag har inte sett det förut. Det är i alla fall en typ av talkshow där inbjudna gäster pratar om aktuella, politiska ämnen, med en liten touch av satir. Det är alltså inte Britney Spears och Kim Kardashian som är gäster utan det har lite mer substans. Max brukar titta på programmet så han hade nog lite roligare än vad jag hade eftersom jag inte har så stor koll på alla amerikanska politiker och andra moguler men det var kul att vara på TV-inspelning. När det var klart promenerade vi i ungefär en och en halv evighet tillbaka till den första bussen och åkte hem igen.


Jag måste bara berätta, det hände en sån knäpp grej på spanskalektionen idag. Av okänd anledning skulle vi sitta i U-form med våra bänkar, dvs så att man sitter mitt emot alla kamrater. Det var lite trångt mellan bänkarna och jag satt mellan Nicole och en tjej som heter Venezia. Under lektionen åker några av Venezias saker ner på golvet varpå jag försöker hjälpa henne att fiska upp dem men eftersom det är så trångt så är det lite bökigt. I och med detta lyckas jag ha ner mitt skrivblock på golvet och jag försöker att sträcka mig ner mellan bänkarna för att plocka upp det men det går inte så jag ställer mig till slut på knä på stolen och lutar mig över bänken för att nå bättre. Det här är ju alltså såna där bänkar där stolen sitter fast i bänken, sådana som man ser i amerikanska TV-serier, där man får tråckla sig in när man ska sätta sig. Jag stödjer armen längst ut på bänkkanten men når fortfarande inte så jag lutar mig lite till varpå hela bänken tippar över och jag är på väg ner i backen med huvudet före, med bänk och allt, och mina ben är nu intrasslade i bänken/stolen så jag kan inte göra någonting överhuvudtaget. Som tur är så ser Venezia vad som är på väg att hända så hon kastar sig över mig och tippar tillbaka mig. Det blir ju världens tumult, alla mina saker som låg på bänken rasar ner på golvet, hela lektionen stannar upp och alla mina klasskamrater sitter och gapflabbar åt mig. Jag garvade ju också för det var ju helt sinnessjukt hela situationen och jag kan ju bara föreställa mig hur det måste ha sett ut. Jag blir ju naturligtvis röd som en brandbil i ansiktet men det får jag väl bjuda på. Tänk vilken tur att vi har så bra sammanhållning i klassen, om det där hade hänt någon av de första lektionerna så hade jag packat min väska och åkt hem till Sverige igen i ren skam. Lite senare sa Max: "What happened today, did you fall off your seat? I missed everything and just saw the aftermath. I asked like a thousand questions to the girl next to me what happened but she couldn't answer because she was laughing so hard". Fy. Vad. Pinsamt.